Isberget

Hem
Sommar
Vinter
Boende
Att flytta hit
Att hitta hit
Arbete
Ungdom
Webcam
Arrangemang
Produkter
Väder
Lokala tidningar
Intresseföreningen
Råstrands historia
Utveckling
Nybyggarna
Råstrand faställes
Bebyggelse
Isberget
Näverliden
Bondens arbete
Kvarnar
Djuren
Slakten
Skogen
Flottningen
Kolning
Tjärdalen
Dikning
Fiske
Jakten
Maten
Skolan
Handeln
Vägarna
Färjan
Flarkavabron
Tegeltillverkning
Elström
Radion
Telefon
Posten
Barnavård
Kyrkan
Folktro
Vädret
Ungdomsnöjen
Dialektord
Ramsor
Föreningslivet
Glimtar 1949
Tankar 1984
Berättelser
Bilder från förr
Smått och gott
Kontakter

 

 

Redan år 1816 omtalas i Sorseleboken om insyning av höslåtter i Isbergsbäcken av Hans Nilsson i Råstrand. Fäbodstället började troligen användas under samma tid. Fäbodstället för Hans Nilssons släkt var beläget uppströms Fräkentjärn vid Isbergsbäcken på bergets norra sida. Vid Fäbodmyran, söder om Isberget, hade släkten Hedman sin fäbodplats.

 

P C Hedman, Råstrand, född 1863 har berättat att när han var getare var berget och omkringliggande marker avbränt för bete. Skogsplantorna var inte högre än att en ko syntes på långt håll. De boende i Råstrand hade sina ängar insynade i Isbergsområdet, så när avvittringen utfördes, fick de ett särskilt skifteslag avstyckat. Detta kallades Isberg eller Råstrand nr 2. Omkring 1 km från detta fäboställe upptog Jonas Hedman son, Jonas i Råstrand, sitt nybygget omkring 1870-talet, Efter en tid flyttade han och övertog hälften av sin svärfaders hemman i Granträsk. Hans bror Erik övertog nybygget men sålde det år 1903 till Mo & Domsjö och flyttade till Storsjö vid Storvindeln. Mo & Domsjö begärde laga skifte. Alfred Andersson, senare Grundsund Gargnäs, bodde en tid där som arrendator. Därefter kom ingen ny utan stället brukades av grannen, Mattias Johansson.

 

Under senare delen av 1880-talet flyttade Nils Petter Johanssons son, Israel, till Isberget och tog upp ett nybygge på deras skattetal. Han gjorde ägobyte år 1904 med Holmsundsbolaget (SCA) och flyttade till Innersjön, Tväråträsk. Isberget arrenderades av Israels grannar fram till 1918. Då ålades bolaget (SCA) att skaffa en arrendator som bodde där. Stället rustades upp och Viktor Renman. Lycksaberg, flyttade dit. Efter en ladugårdsbrand 1923, flyttade han därifrån (till Råstrand?) för att senare arrendera höstslåttern fram till 1959.

 

Under 1889-talet flyttade Johan Johanssons son, Mattias, och upptåg ett nybygge. Han förvärvade även skattetal för det nybygge August Abrahamsson, Hednäs, påbörjat i Isberget. Abrahamsson flyttade, p.g.a. giftermål, till Blattnicksele.

 

Mattias och Maria brukade hemmanet till 1928 då de sålde och flyttade till Råstrand. Därefter har ingen året-runt-boende funnits där, men Isberget har brukats fram till 1959.

 

Jonas Hedman. Råstrand, bytte bort en del av sitt skattetal i Isberg, till en bonde i Holmsjö, vid en hästaffär. Dennes dotter, Josefina, gifte sig med snickaren och sjömannen Johan Andersson, Skellefteå. De började med ett nybygge och bodde de sju första åren tillsammans med Israel Nilsson. Under 1890-talet fick de dock flytta in under eget tak. Johan Andersson for omkring som finsnickare och målare medan hustrun skötte jordbruket. De fick inga barn men hade tidvis en fosterson. 1914 drunknade hustrun när hon tvättade kläder i källan bakom ladugården. Johan Andersson överlät då åborätten mot födoråd till Elof Nilsson, Tväråträsk, som bodde där till 1922 då han dog, 31 år gammal. Han var ogift.

 

Därefter flyttade Viktor och Vendla Renman (syster till E. Nilsson) dit. De bodde kvar i Isberg fram till 1930. Därefter flyttade de till Råstrand. De hade inga grannar i Isberg de senaste två åren. Hela den här tiden saknade Isberg väg och gör det alltjämt.

 

Berättat av Erling Renman

Senast uppdaterad:
2012-07-03 21:14