Marknader.
Därför gjordes långa resor med häst och till fots. Till marknaderna i Lycksele färdades man två gånger om året, dels till stormarknaden i januari och dels till Lillmarknaden i mars. Då följdes flera hästskjutsar åt, även sådana från Sorsele. ja ännu längre norrut- från Arjeplog ibland. Resvägen gick förbi Råstrand utmed Vindelälven, utefter Rågoavan, Rågoträsket till Vindelgransele och så vidare över Ruskträsk mot Lycksele. Detta var alltså endast vinerväg. Till marknaden förde man med sig bland annat skinn, ull, fågel och fisk. Från marknaden hade man salt, orostat kaffe i säckar, amerikanskt fläsk, klipt spik, " snarutrån" (till att snara fåglar med), bly och krut. Det var ofta husbonden som gav sig iväg till marknaden. När han kom hem hade han marknadsgåvor med sig.
Till hustrun: hilka ( schalett) eller fransade blommiga sjalar eller ett blommigt förklädestyg. Till barnen: "marknads-gotta".

Större partier varor hämtades vid järnvägen i Hällnäs och Bastuträsk, ja även från Skelleteå. Då var man också flera ekipage i sällskap. Man skulle hämta upp säckar med mjöl, salt, socker, kaffe och ibland tunnor med brännvin. Det tog sex dagar fram och åter till Bastuträsk. Ersättningen till lasskörarna var från början 8 - 9 öre per kilo.

Fritz Hedman berättar:
En gång var vi så många i raden körare, att jag stannade i en by där det fanns telefon och ringde till en gård i Åmliden, där vi brukade övernatta och tingade härbärge åt oss från Råstrand.

Ett annat minne från en lasskörning en vår, då många bybor följdes åt. Förutom Fritz Hedman även Alexander och Seth johansson, Oskar Nilsson samt Johan och August Nilsson.
De hade kört från Bastuträsk och kommit fram till Vindelälven. Då skulle de över isen. Det blev ett drygt arbete. Full snöstorm och vatten på isen. De körde fast i "sörjan"( snöslasket). Fritz Hedman hade kommit med sin häst nästan fram till backen, men där blev det stopp. Absolut inte längre. Som tur var låg timmer-avlägg på isen. Han tog då sitt höknippe, högg sönder det och drog säckarna över höet upp på timret för att rädda dem från väta. Så fick han lös släden och körde hem tre säckar i taget tills allt var bärgat.

Vid samma tillfälle visade Verner Jonsson, Hednäs ett kraftprov. Han bar säckar på hundra kilo uppför den branta stranden vid Hedmans gård upp till ladugården.