När man bosatte sig i Råstrand i slutet av 1700-talet, var det här som på många andra platser att ljus saknades.
Den allra första ljuspunkten var skenet från den öppna spisen och tjärvedsstickorna som man tände och fäste mellan timmerstockarna i väggen. Trots det svaga ljus-skenet måste mycket arbete utföras på kvällstid. Till exempel karda ull och spinna för husmor och far i huset lagade sina körredskap och ibland fisknäten. Så småningom hade någon i byn köpt en fotogenlampa. Flera hem följde snart efter, skenet av den blev ju faktiskt betydligt bättre.
När första världskriget bröt ut blev det svårt att få tag i fotogen och karbinlampan var besvärlig. Då började man fundera över om inte de nivåskillnader som faktiskt fanns i en del vattendrag, skulle kunna utnyttjas.
Gargnäs byamän hade omkring 1860 byggt en kvarn i Staggbäcken, nära utloppet i Gargån. Där uppfördes nu en såg. I början av 1900-talet anlades där en elanläggning och år 1920 togs ett kraftverk i bruk där. Råstrands byamän med Isak Johansson i spetsen tog kontakt med Gargnäs Elektriska Kraftverksförening, för eventuellt köp av energi från deras kraftstation för belysningsändamål och motorkraft till Råstrands by.
Protokoll från byastämman den 15 oktober 1922 bifogas bil. 1.
Där beslöts att "antaga de anbud som de i tillgängliga förslagskontrakt visar som byamännen tagit del av, och är avfattat med undantag av giltighetstiden, med diverse tillägg angående tvister m.m".
Till att underskriva kontraktet utsågs N.J Johansson, August Hedman, Oskar Nilsson och V. Johansson.
Kontraktet daterat den 18 oktober samma år (här gick det undan), bifogas också, bil.2.
De tjugo byamän som åtagit sig att ansluta sig till "Gargnäslyse" fick lägga ut mellan 400 - 500 kronor var. För flertalet uppgick summan till 450 kr var. Där ingick materialkostnad, inomhus och utomhusanläggning. Hela kostnaden uppgick till
9 462 kronor och 42 öre. (se bil 3).
Byamännen åtog sig att leverera stolpar och utföra arbetet gratis. De började sin första stolpe vid Konrad Anderssons stuga i Gargnäs, det är stugan på södra sidan av Gargnäsvägen, mitt emot " Måsadike", som ligger på andra sidan av sjön. Därifrån gick man med ledningen ganska rakt fram ända till "grenen" vid västra sidan av Handskforsen, mitt emot Granholmen. Därifrån över nämnda holme till Boholmen, Åkerholmen och fram till Leraningen vid f.d. Nils Gustafssons hus, nu Evert Nyströms fritidshus. Där förgrenades ledningarna utöver och uppöver byn. En enda transformator här betjänade hela byn.
Att det var väldigt kallt hösten 1922 då anläggningen utfördes, minns Knut Johansson, han och August Nilsson var ett av arbetslagen. De höll på med bl.a. stolparna på Granholmen. Stolpskolrna de använde var väldigt dåliga. Klorna som skulle tränga in i stolpträdet var oerhört slöa och korta. Då var det spännande att överhuvud klättra med dem . Det hände att de rutschade ner tillbaka.
En eftermiddag när Knut var var färdig med sitt arbete med att borra in isolatorerna upptill på stolpen, minns han särskilt väl. När han kom ner på backen frös han så mycket att han var helt okänslig från midjan och ner till fötterna. Då gällde det att försöka röra på sig. Han började i alla fall försöka gå hemåt och när han började närma sig Åkerholmen där han bodde återkom "livet" i de frusna kroppsdelarna.
Att det var en historisk händelse när strömmen kopplades på 1922 förstår vi. Det berättas att Jan Fredrik stod med klockan vänd mot trådarna som skulle föra strömmen från grannbyn Gargnäs till Råstrand, han sa " Ja ska si när strömmen kom till oss".
Det är klart att kravet på bättre belysning ökade. Man minns ju hur svag strömmen blev då ledningen blev överbelastad. När därför Södra Sorsele Elförening bildades i februari 1944, för byggnad av elnät från Storuman, anslöt sig Råstrands by i nämnda elförening, Det fick till resultat att ström från detta nät släpptes på till bl.a. Råstrand kring midsommartiden 1945.
1950-51 övertog Övre Norrlands Kraftverk nätet. När detta i mitten av 1960-talet skulle förnyas önskade Husmodersföreningen i Råstrand att kraftverket skulle anlägga ytterbelysning genom byn.
Som tidigare skrivits om hade husmödrarna samlat in pengar till detta ändamål
9 000 kronor. Det räckte dock inte så långt men med 30 000 kr. i kommunalt bidrag kunde 71 ljuspunkter tändas i ytterbelysningen genom byn.
Detta hände 1 mars 1965. I början av 70-talet Övre Norrlands Kraft ihop med Sundsvalls Kraftverk, det heter nu Mellersta Norrlands Kraftverk.
Berättat av Inga Otterhall
