Vad lärde man? Räkning, alla fyra räknesätten, läsning, och katekesen. Ingen skriv eller räknebok fanns, man använde griffel och trasa att torka rent med. Läseboken var en ABC- bok. Katekesen skulle läras uttantill. En läsebok för förskolan från 1871 finns bevarad. P.A Nordstedt o Söner. Den är märkt Sorsele Folkskola nr 5. Ägaren Johan Abrahamsson, Råstrand 1890.

I denna finns alla skolans ämnen samlade.

Första afdelningen.
Stycken af blandadt innehåll.

Andra Afdelningen.
Naturskildringar från fäderneslandet.

Tredje Afdelningen.
Berättelser och lefnadsbilder ur fäerneslandets historien.

Fjerde afdelningen.
Naturskildring från främmande land.

Femte Afdelningen.
Berättelser och lefnadsbilder ur allmäna historien.

Sjette Afdelningen.
Beskrivningar af allmäna naturföreteelser, uppfinningar m.m.

Sjunde afdelningen.
Danska och Norska stycken.

Av innehållsförteckningen ser man att barnen redan på denna tid fick en allsidig kunskapsförmedling.

Oskar Nilsson var en av eleverna i denna skola. Han berättar att de var ett tjugotal elever. Bland annat ett par

20 - åringar. Skolgången varade endast sju veckor.
Vid sekelskiftet hölls skolan hos Isac Johanssons. I samma hus som affären. Där tjänstgjorde den allmänt kände läraren Leonard Holmberg i två höstterminer. Vårterminen tjänstgjorde han i Sorsele. Terminen omfattade fortfarande bara sju veckor.

Denne magister Holmberg, som han allmänt kallades, berättas det mycket om. Han var en riktig pennfäktare, enligt Albin Risberg. Han skrev insändare till tidningar och retade " storgubbarna" neråt landet.

1902 var ett svårt nödår. Då skrev han till amerika ( adressaten obekant) och tiggde pengar till Sorsele socken. Han fick 10 000 kronor. Hur dessa sedan fördelades vet ingen något om.

Holmberg var oerhört intresserad av jakt och fiske. Oskar Nilsson fick följa som fiskarkompis. Helst önskade han stora fiskar. Därför lades näten så nära forsarna som möjligt. Näten ner på kvällarna och upp på morgnarna. Då gällde det för honom att var ute tidigt för att vara klar innan skoldagen började klockan nio. En höstmorgon hade älven snöat igen och Holmberg hade näten ute. Det var hopplöst att få upp dem, och båten med Holmberg och Oskar i fastnade i snösörjan! Erik Jans och Isac fick söka sig till undsättning. Då hade Holmberg fått bannor av de gamla byborna. Denna morgon fick barnen vänta på sin magister ett tag.

Dagmar From berättar om sin skoltid följande:
När hon och hennes bror skulle börja skolan fick de gå en vecka. Deras lärarinna tyckte att de kunde för lite. Därför skulle de vänta till nästa år. Dagmar var då nio år.
Nästa höst kom lärarinnan Betty Johansson. Då skulle Dagmar och hennes bror Verner börja. De hade dock inte tid när skolgången begynte. Dagmar var getarflicka i Gargbro hos handlaren Emil Jonsson. Efter Mikaeli då de övriga barnen gått fjorton dagar fick hon börja. Men först skulle lärarinnan förhöra henne och brodern om de kunde läsa något. Ja de fick även visa att de tränat något i skrivning.

Katekesen blev det storförhör på och den kunde jag utantill, säger Dagmar. Det blev ett verkligt inträdesprov. Det var 1908.

Hösten 1909 tjänstgjorde Karin Eriksson i Tväråträsk. Var tredje vecka kom hon till Råstrand och förhörde läxorna som barnen lärt sig under perioden.

Både läsning, skrivning och något i historia och geografi ingick i kursen och troligen även något naturlära.

Denna höst undervisade denna lärarinna alltså i båda dessa byar samtidigt. Dagmars tredje och sista skoltermin började efter Mikaeli 1910.