Färjan

Start
Summer
Winter
Accommodation
Att flytta hit
Location
Arbete
Ungdom
Webcam
Arrangemang
Produkter
Weather
Lokala tidningar
Intresseföreningen
Råstrands historia
Utveckling
Nybyggarna
Råstrand faställes
Bebyggelse
Isberget
Näverliden
Bondens arbete
Kvarnar
Djuren
Slakten
Skogen
Flottningen
Kolning
Tjärdalen
Dikning
Fiske
Jakten
Maten
Skolan
Handeln
Vägarna
Färjan
Flarkavabron
Tegeltillverkning
Elström
Radion
Telefon
Posten
Barnavård
Kyrkan
Folktro
Vädret
Ungdomsnöjen
Dialektord
Ramsor
Föreningslivet
Glimtar 1949
Tankar 1984
Berättelser
Bilder från förr
Smått och gott
Contact

 

 

Vägen norrut

Den första färjan liknade mest en pråm. Den roddes med kraftiga ”åror”. Åtminstone i början av 1900-talet.

 

Den allra första färjan mot den här sidan gick över vid Källbäck.

 

År 1910 fanns en enkel färja. Oskar Nilsson minns att han forslades över på den vid ett tillfälle då han blivit sjuk och skulle till doktorn. Transporten skedde naturligtvis med häst.

 

Första färden med bil över på färjan var ganska spännande. En predikant, Rickard Israelsson från Rusksele, skulle över till Råstrand. Färjan var hög och smal. Ingen bil rymdes inne i färjan. Man lade plankor ovanpå och plankor från backen till dem på färjan. Sedan fick bilen köra in på detta. Vilken osäker färd på Vindelälven, Troligtvis år 1923.

 

När Tväråträskskolan skulle byggas lejde man Otto, Frans och Wilhelm Johansson från Näverliden till att hugga timmer och såga virke till en ny färja. De fick tvåhundra kronor var. Färjan var ändå för kort för virkesbilarna. Byggmästare Larsson måste skarva på den så att lastbilarna kunde köra in på den. Skolan byggdes 1932.

Oskar Nilsson berättar: När vägen från 363:an fram till Hästmyravan skulle brytas hade byamännen fått 93 kr för att utföra arbetet. När sedan vägen från Hästmyravägen fram till nuvarande färjläge bröts fick byamännen 1 000 kr. Då skulle de också bygga färjstället för det priset. Det var år 1935.

 

På våren 1936 började Algot Johansson som färjkarl. Första färjan då var en roddfärja utan styrvajer. Den var i bruk till midsommar. Efter midsommar spändes en vajer över ån och en ny färja insattes. Det blev en dragfärja på 9 meter. Den drogs för hand med ett dragtri. Färjkarlens inkomst första året var 300 kr samt 1 kr per bil och 25 öre för rodd. År 1937 höjdes inkomsten till 150 kr för månad. Under sommaren 1938 insattes en ny färja på 10 meter med en drag?? som motor. Denna färja tjänstgjorde till 1939 – 1940.

 

I början av andra världskriget, 1939 – 1940 fick färjkarlen en bränsletilldelning av 75 liter för sommaren. Den skulle användas till en utombordsmotor som fick nyttjas endast vid speciella tillfällen, t.ex. storm och dylikt. 1953 insattes den färja som fortfarande tjänstgör.

Detta om vägen norrut.

Senast uppdaterad:
2012-07-03 21:14