Husen

Första husen var små, låga, timrade byggnader, som i stort sett bara bestod av ett rum med öppen spis och bakugn murad av gråsten. Golv och tak var bilade stockar och yttertaket av torv. Först på 1890-talet användes spån till takläggning och då spilkespån. Fönstren var små med bara en glasruta i varje. Allt eftersom familjen växte byggdes huset ut. Ett rum till bredvid det redan befintliga, som naturligtvis var köket. Det nya blev alltså kammaren, där man också murade öppen spis. Huset bestod nu av kök, kammare, förstuga och vinda. På vintern bommades kammare igen. Det blev för dyrt att ha den uppvärmd. Det var väl oftast så att även på sommaren användes den bara när det kom främmande.

Köket var alltså ”hemmet”. Där stod sängarna, där trängdes man ihop, ibland ”skafföttes” för att rymmas och för värmens skull. Övriga möbler i köket var bordet och stolarna ”kantoret” i hörnet. I kantoret förvarades bl.a. mjölktrågen. Möblerna hade förstås husfar tillverkat. Till gården byggdes en bagarstuga, om man inte hade bakugn bakom öppna spisen i köket.

Ladugården

bestod av fähuset, porten och höladan. Både fähuset och höladan hade öppningar mot porten. Ladugården byggdes så nära brunnen som möjligt. Det skulle vara nära att hinka upp vatten med hinkflöjel och bära in till djuren. Från början lades golv endast i en bred gång mitt efter fähuset. 1915 – 1916 cementerades de första ladugårdsgolven i Råstrand. Det var hos Oskar Nilsson och Seth Johansson. Enligt vandringsrättare Netterstad var detta de första ladugårdsgolv som cementerades i Sorsele socken.

Husens standard

utvecklades ungefär i samma takt inom byn.

Vi har kommit fram till att: 1900 fanns järnspis hos Isac Johansson. Såten i väggarna tätades med lera och hästgödsel. Man ”tapetserade” utanpå med säckar. Sen med tidningar. I slutet av 1800-talet kom Beckers målarfärg. Så målades väggarna. Efter 1910 kom tapeter.

1915 rödmålades Karl-Berns hus i Råstrand.
1917 – 1919 påbörjades stolpresning av hus och sågspånsfyllning i väggarna. Det skedde hos Ferdinand Eriksson och Wilhelm Johansson, nuvarande Henry Borgströms gamla hus.

1922 kom el-strömmen. Den fick byn från Gargnäs. Viktor Renman minns vilken upplevelse det var för byborna. Jan Fredrik Hedman satt med blicken vänd mot Gargnäs och väntade sig att få se ”strömmen kommande från det hållet”.

1930 brädfordrades huset hos Karl Eriksson.

1933 gjöts första husgrunden hos Viktor Renman. 1936 hos Frans Johansson.
1937 Fabriksslaget tegel i Oskar Nilssons ladugård.

1938 vatten, avlopp och vattenklosett hos Arne Oskarsson – Konsum.

I början av 1940-talet byggdes fyra småbruk, med bl.a. handpump i köket för att dra upp vattnet.

Elspis och kylskåp kom till byn i slutet av 1940-talet. Frysboxen kom först på 1950-talet.