Det berättas att någon i Sappetnäs hade sett ett ljus som flyttade sig mot älven. Det inträffade just innan Janne Bjurén dog. Det var ett så kallat fegljus.

När någon dött var det sed att grannarna skulle inbjudas till svepningskaffe. Inträffade dödsfallet på vintern ställdes kistan i en lada tills det blev tillfälle att begrava den döde.
I Gargnäs fanns även vintergrav. Den utgjordes av en stor öppning i backen, där man kunde ställa in flera kistor. Taket utgjordes av bräder.

Viktor Renman berättar:

När Andersson från Isberget var död, hade hans kista forslats till vintergraven i Gargnäs. När det skulle bli jordfästning fördades Renman till Gargnäs kyrka. Han hjälpte då till att ur vintergraven bära fram kistan med Anderssons lik. Den ställdes vid kyrkans östra gavel. Prästen förrättade jordfästningen där, med Renman som ende sörjande. Sedan bars kistan tillbaka till vintergraven för att på sommaren nedsänkas i graven som då tagits upp.
En bror till Oskar Nilsson dog i difteri 5 år gammal. Farbror Oskar minns att han väcktes upp på natten när brodern dött för han "var tvungen" se sin döde bror.